Fler som tycker relationer är viktiga

Äntligen har jag hunnit läsa intervjun med Jesper Juul från Pedagogiska magasinet och Lärarnas nyheter. När den kom var det flera som delade den på Facebook men först nu tog jag mig tid att läsa den. Och jag kan bara säga att jag håller med så mycket i det han skriver.

 

Som jag har sagt förr (här, här och här) så tror jag att grunden för inlärning är en god relation och att A och O för lärare, från förskolan och uppåt, är att de börjar med att bygga denna relation – för då kommer inlärningen gå så mycket mer av sig själv. Känner man sig trygg i klassrummet (eller gympasalen eller slöjdsalen) kan man våga misslyckas och omvänt våga göra sitt bästa. Jag tror som Jesper Juul att en betydande del av skolans misslyckande hänger ihop med en ensidiga betoningen på lärande. Inte helt och hållet men en del.

 

Som jag ser det finns det också en naiv tro på att goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar ska komma av sig själv utan att någon (läs: läraren, som är där i sin profession) ska behöva bry sig om det. Och nu när de inte gör det saknar man det och börjar undra vad som egentligen hände.

 

Lärarutbildningen , som jag nu snart är klar med, spär på denna mytbild genom att ensidigt betona lärande och (som Juul också påpekar) inte ta med i beräkningen det hjärnforskare, kognitionsforskare och en rad andra vet, nämligen att en god relation, i praktiken att barnet/eleven känner att hon eller han är en värdefull person för läraren och att denne har gjort sig förtjänt av att leda och undervisa honom/henne, är grunden för god undervisning. Att gå direkt på lärandet, som i det socio-kulturella perspektivet, är som att börja bygga huset en våning upp, i stället för med grunden.

 

Jag fick söka mig till ett annat lärosäte för att hitta en kurs som tog upp vikten av goda relationer. Det är helt bedrövligt att den sortens utbildning är så sällsynt. Relationer nämndes då i samband med de allra minsta barnen, och vi fick bland annat höra saker som att det inte är okej med skamstolar och liknande grepp för att få barn att lyda med skrämseltaktik och skam. Det var vad jag sökte men VAR hittar man kurser inom lärarprogrammet som handlar om relationer till äldre barn och elever?

 

Först kommer relationen, sen kommer lärandet.

 

En vän som såg på tv-serien Klass 9A sa en gång att det som skilde ”superpedagogerna” (inte mitt ordval) från andra lärare var att de var måna om att ha kroppskontakt med eleverna. Kroppskontakt är ett grundläggande sätt att hålla kontakt med någon och all välkommen kroppskontakt höjer oxytocinnivåerna i kroppen, sänker stressen och ökar välbefinnandet. Kroppskontakt är också ett av flera sätt som man kan vårda en anknytning på.

 

Nästan samtidigt som intervjun med Jesper Juul kom boken Anknytningsteori i förskolan av Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Hagström. Här finns nu äntligen en svensk grundbok om hur anknytningsteorin passar in i förskolan och hur man som pedagog kan göra förskolevistelsen för framför allt de yngsta barnen så smidig som möjligt – och varför det är så viktigt att känna till dessa saker. Läs den!

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Fler som tycker relationer är viktiga

  1. Louise skriver:

    Marit, tack för att du länkade och kommenterade detta!
    För övrigt är min erfarenhet att det är en modernare syn på barn i förskolan än i skolan även om det finns mycket göra i förskolans värld. Men jag har bara ett barn och det kanske ser annorlunda ut på andra förskolor och skolor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s