Källkritik för skolan

Lägger ut en text om källkritik som jag skrev på en dlekurs vid namn Digitala lärresurser:

Jag vill skriva lite om källkritik eftersom det är ett viktigt ämne, som blir allt viktigare i en alltmer informationstät värld. På Skolverkets webbplats Kolla källan finns bra material om källkritik. Frågan man alltid bör ställa sig som mottagare av ett budskap är ”Vem säger vad till vem och i vilket syfte? Att ha en källkritisk metod är oumbärlig för att hantera digital information. Exempel på frågor man enligt Kolla källan kan ställa sig, och försöka besvara, är källan äkta? Vem står bakom källan? Vad har källan för innehåll och vilket är syftet med detta innehåll? Vem är målgrupp? (1)

Medvetenheten om dessa frågor varierar säkert stort inom lärarkåren. När mina barn gick på förskola hade de datorspel som man kunde skicka efter från ett företag som tillverkade fruktsoppa. som jag minns det nu påminde layouten på omslaget till CD-skivorna med spelen om designen på fruktsoppepaketen – Sagolika. Reklam för spelen fanns på förpackningarna och där fick man veta hur man kunde skicka efter dem. De var gratis eller billiga och förskolan hade ont om pengar och kunde inte köpa dyra spel. Men det finns inga gratisluncher, påpekar Skolverket. (2) Någon form av motprestation krävs, om inte annat hamnar ens adress i ett kundregister och man kan få en mängd nya förfrågningar. Vad gäller datorspel på förskolan så visar också personalen barnen att det här är något man kan göra, men kanske utan att förklara medaljens baksida.

I Digitala lärresurser ges mejeriföretaget Arlas webbplats som ett exempel på en resurs ”som används i den svenska skolan idag” (3 sid 28). Här kan man besöka Arlagården och ”lära sig mer om mjölkböndernas vardag och villkor förr och nu”. Vem säger vad till vem och i vilket syfte? Googlar man på ”arla mjölkbönder villkor” får man snabbt fram att de senaste åren har mjölkbönderna och Arla stått i ett ganska konfliktfylld relation till varandra. Arla sänkte priset på mjölk så mycket att det hotade många mjölkbönders existens. (4)

Arla verkar vilja frammana en slags Emil i Lönneberga-idyll med en teckning på en gård med kor, grisar, hästar, får och höns, helt olikt ett kommersiellt lantbruk i verkliga livet. Bara tankbilen som närmar sig gården ser modern ut. (5) I vilket syfte målar Arla upp denna omsorgsfulla bild? Vi svenskar dricker allt mindre mjölk. De senaste 30 åren har konsumtionen av mjölk minskat stadigt. (6) Att barnen surfar runt på Arlas hemsida kan vara ett sätt att få dem mer positivt inställda både till varumärket och mjölkdrickande. Samtidigt pågår påverkan från mjölkbranschen på fler sätt. I varenda skolmatsal i hela landet sitter en skylt uppe om att mjölken i skolan ”sponsras av EU:s skolmjölkstöd”. (7) Kolla gärna själva när ni kommer in i en skolmatsal. Observera också att korna på skylten inte har juver.

Bilden av Arla som ett litet gulligt lantligt företag kan också ifrågasättas. Arla gick för några år sedan samman med den danska mejerijätten MD Foods och blev Arla Foods. De agerar långt utanför de nordiska grenarna och dess kinesiska partner Menigniu var ett av företagen i den enorma skandalen med melaminkontaminerad mjölk. (8)

 Man kan också fundera kring bilden av komjölken som självklart livsmedel till barn. Arla skriver inte speciellt om mjölken på sin sajt. Lobbyorganisationen Svensk Mjölk skriver desto mer. men komjölk är i första hand utvecklat för kalvar. inte människor. aneldnignen till att människor dricker just komjölk är inte att den är mest lik humanmjölk utan att kon till skillnad från mågna andra däggdjur går med på att mjölkas av människor. (9)

Mjölk är det livsmedel som oftast ger allergiska reaktioner. (10) Svårast drabbade av allergi mot komjölksprotein är barn på under tre år. Senare växer allergin ofta (men inte alltid) bort. Man kan också vara intolerant mot sockret i mjölken, laktos. Det vanligaste i världen är att vuxna inte kan bryta ner mjölksocker, laktos, i tarmen, men av någon anledning kan de flesta svenskar det. (11) Man börjar också misstänka att det finns en koppling mellan tidig exponering för komjölksprotein och typ 1 diabetes. (12)

Jag berättar allt detta för att problematisera lite kring det där med att gå in på företags webbplatser. Har man ett bestämt syfte med det hela så kan man förstås göra det, men som lärare anser jag att man har ett ansvar att lära barnen/eleverna att skilja på oberoende information och reklam. Tonåringarna i en studie hade svårt att formulera i ord vad reklam var och varken föräldrar eller lärare pratar kritiskt om vad reklam är. (13). De var också förvånansvärt okritiska till produktplacering, och andra marknadsföringsknep i deras närhet. Organisationen Sveriges konsumenter föreslår drastiska inskränkningar i rätten att göra reklam riktad mot barn och unga (14) men jag tror inte deras krav är realistiska. Åtminstone som ett delmål måste lärarna också tala mer om källkritik och reklam.

Eftersom jag själv inriktar mig på förskolan har jag funderat en del på hur man kan prata om källkritik med barn i förskoleåldern. Någonstans har jag läst, jag tror av Lars H Gustafsson, om en samisk berättartradition där man berättar berättelser för barn som börjar trovärdigt, men sen blir allt mer fantastiska, orimliga och galna. Poängen var förstås att lära barnen att de inte skulle tro på allt de hörde. Det kan ju vara en strategi att öka små barns kritiska tänkande.

En annan idé kan vara att vända på frågan i första stycket och innan man introducerar något i barngruppen fråga sig Vad från vem och i vilket syfte?

Marit Olanders

.

1. Holmqvist, Anette (2011): Fakta om källkritik. http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/fakta/

2. Holmqvist, Anette (2011): Lgr 11 och källkritik för medvetna konsumenter. http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/artiklar/konsumenter

3. Myndigheten för skolutveckling (2007): Digitala lärresurser – möjligheter och utmaningar för skolan (pdf)

4. Berg, Martin (2009): Arla sänker mjölkpriset till Ica … http://www.lantbruk.com/arla-sanker-mjolkpriset-till-ica/2009-12-10?page=6

5. http://minior.arla.se/templates/minior/page.aspx?id=9887

6. Jordbruksverket: Jordbruket i siffror http://jordbruketisiffror.wordpress.com/2011/04/01/vi-ater-mer-gronsaker-men-dricker-mindre-mjolk/

7. Jacobsson, Susanne, och Svahn, Claes (2008): Skolor tvingas göra reklam för EU. http://www.dn.se/sthlm/skolor-tvingas-gora-reklam-for-eu

8. http://www.atl.nu/lantbruk/melamin-aven-i-kinesisk-dryckesmjolk

9. Helsing, Elisabet, Häggkvist, Anna-Pia (2008): Amming, til deg som vil amme. Bergen: Fagbokforlaget. (sid 43)

10. http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Allergi-och-overkanslighet/Allergi-mot-mat/

11. Livsmedelsverket: Vad är skillnaden mellan mjölkallergi och laktosintolerans? .http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Allergi/Vad-ar-skillnaden-mellan-mjolkallergi-och-laktosintolerans/

12. Knip, m, et al (2010): Dietary internvention in infancy and later signs of beta-cell autoimmunity. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21067382

13. Ekström, Louise, och Sandberg, Helena (2010): ”Reklam funkar inte på mig …” Unga, marknadsföring och internet. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. (sid 188)

14. Ibid (sid 201)

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Källkritik för skolan

  1. varavexaleva skriver:

    Oj, vilken ära. Tack, Anette!

  2. Ping: Kolla Källans idélåda » Lärare bloggar om källkritik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s