Logiskt tänkande är inte det enda bästa

I kurslitteratur om det socio-kulturella perspektivet betonas ofta hur mycket läskunnighet och andra företeelser omkring oss i vårt moderna samhälle påverkar tänkandet.

Rigmor Lindö berättar i bok Det tidiga språkbadet om en studie av Vygotskij och hans forskakollega Alexander Luria, som studerade bönder i Uzbekistan som var antingen analfabeter eller läskunniga, ochh ur de löste olika problem. Lindö berättar om ett test som var som hämtat ur ”Fem myror är fler än fyra elefanter” och Brasses lattjolajbanlåda, med fyra saker, en såg, en yxa, en kratta och en timmerstock, där tre hörde ihop och en skulle bort.

Analfabeterna tänkte praktiskt att krattan skulle bort medan de läskunniga grupperade verktygen och sa att timmerstocken skulle bort. Lindö skriver: ”Har man inte byggt en skriftspråklig begreppsvärld så blir begreppet verktyg en obegriplig tankekonstruktion. Luria konstaterade att icke läsande och skrivande personer tänkte konkret och jordnära och förstod världen utifrån sina upplevda erfarenheter.”

Det är svårt att veta vad som är Lurias och vad som är Lindös slutsatser i boken men jag har satt frågetecken kring stycket att icke läskunniga inte skulle förstå begreppet verktyg. Verktyg har varit oerhört grundläggande i människors liv sedan mänklighetens gryning. Att kunna tillverka och använda verktyg är en av de företeelser som definierar människan som art. Skulle inte analfabeter kunna skilja på verktyg från råmaterial? Jag förstår inte hur exemplet i boken skulle bevisa någonting om det.

Lite längre ner har jag skrivit ytterligare ett frågetecken i marginalen. Lindö skriver att uzbekistanstudien …”så¨tydligt pekar på hur skriftspråket utvidgar vår tankeförmåga och hjälper oss att organisera våra intryck i hierarkiska strukturer”. Lindö refererar också till en Walter Ong som menar att läs- och skrivkunnighet är ”den enda vägen till ett abstrakt, logiskt, klassificerande och analytiskt tänkande”.

Är inte det en ganska självförhärligande tolkning? Ger det inte en pessimistisk syn på icke läskunniga människors kognitiva förmågor? Är det inte en etnocentrisk tolkning?

Jag är helt med på att man tänker annorlunda om man tillägnar sig information via skrivna medier jämfört med om man får den direkt får nandra människor eller i praktiska sammanhang. det är när läsande människor framstålls som bättre och längre komna i sin utveckling som jag vill sätta ner foten, stanna och tänka efter.

Särskilt Lindös formulering om att skriftspråket utvidgar vår tankeförmåga provocerar mig. Jag har ritat en asterix  där och skrivit i marginalen: ”blir inte fri från tanken att det sker på bekostnad av något annat t ex emotionell mogenhet”.

Om jag ska vara ärlig så är det inte min egen alldels originella slutsats. Tomas Ljungberg har skrivit om olika sorters tänkande i sin bok Människan, kulturen och evolutionen. I somras, när Fredriks Lindströms utmärkta intervjuserie ”Vad är en människa” gick i repris nämnde faktiskt Tomas Ljungberg just samma exempel med lattjolajbanlådan, verktygen och timmerstocken eller, om man så vill, sakerna som hörde ihop med trähantering och krattan, som jag beskrev här ovanför. Men han argumenterade inte för att det gjorde läsande människor till bättre på något sätt. Utan annorlunda.

Nu äntligen hämtar jag ner Människan, kulturen och Evolutionen från hyllan och undrar hur jag ska hitta rätt ställe i denna tjocka och innehållsrika bok. Men tänk, jag har lagt ett stort bokmärke vid avsnittet som heter Rituellt liv och psykologiskt fungerande hos jägare-samlare. Så här skriver Tomas Ljungberg bland annat:

Tänkande och verklighetsuppfattning beskrivs … som varande mycket olikt det hos den västerländska människan. Det logiska, sakliga tänkandet, där t ex en viktig skillnad görs mellan subjekt och objekt (d v s mellan självet och omgivningen) förekommer i mycket liten omfattning hos jägare-samlare. Grunden i deras sätt att tänka och uppleva är i stället att det som sker i yttervärlden, det sker även i deras inreoch det som sker i deras inre, det sker också i yttervärlden. Det finns således ett slags identifikation mellan objeket och iakttagaren (subjektet).

Utmärkande för deras tänkande är vidare att de inte försöker att abstrakty, sakligt och logiskt förståsin livssituation och sitt leverne för att genom detta kunna styra och påverka detta. De menar i stället att livetrt är beroende av för dem osynliga och mäktiga krafter som genomsyrar hela naturen. /- – – /

Det mytiska tänkande som som används för att förstå och beskriva dessa bakomliggande krafter har angetts följa helt andra regler än de i västerlandet accepterade reglerna för korrekt logiskt tänkande. Tänkandet utmärks till exempel av ett rikt användande av symboliska bilder.

Arkeologen Helena Knutssons tar i sin spännande doktorsavhandling Slutvandrat? (Uppsala universitet 1995) också upp skillander i jägare-samlares respektive västerländska nutidsmänniskors tänkande. hon nämner dels det rationella tänkandet, som vi är välbekanta med inte minst på läörarutbildnignen, men också det irrationella tänkandet, som hon menar innefattar känslomässiga ställnignstaganden och t ex vidskeplighet. Hon skriver:

Det irrationella tänkandet har en viktig biologisk funktion i det mänskliga medvetandet, det har man varit medveten om inom t ex psykologin och sociobiologin under lång tid,

och fortsätter:

Ett holistiskt tänkande inbegriper det för den mänskliga hjärnan mest avpassade användningssättet, där de emotionella och kognitiva reaktionerna samverkar. Ett av de mest utmärkande dragen för detta psykiska fungerande skulle då vara att människor som använder det kännner sig trygga och lever i balans med sig själva och sin omgivning.

Både Ljungberg och Knutsson hänvisar till filosofen Lucien Lévi-Bruhl, som skiljde på prelogiskt och logiskt-rationellt tänkande. Det prelogiska tänkandet skiljer sig från vårt, men är inte mindre utvecklat.

Vi föds alla med potential att utveckla olika sorters tänkande. Sätt att tänka på är inget som har selekterats bort i evolutionen, om jag har förstått det rätt. Jag och alla ni som sitter vid era datorer och andra apparater och läser det här har utevecklat det logiskt-rationella tänkandet som är så oundgängligt i vår del av världen. Men andra sätt är inte mindre värda.

För oss som möter barn är det här viktigt att veta. Hos de minsta barnen dominerar  inte det logiskt-rationella tankesättet så som hos oss äldre. När Alfons Åberg säger att det bor ett lejon under sängen kanske man inte ska tro att Alfons faktiskt tror att det har kommit dit ett riktigt, fysiskt lejon från ett riktigt zoo eller Afrika. Det är kanske Alfons subjektiva och symboliska sätt att uttrycka sin rädsla för att lämnas ensam nattetid, en skräck som enligt Ljungberg är lika grundläggande för människor sonm rädsla för t ex spindlar och ormar.

Jag inser risken att det jag har skrivit här avfärdas som en romantiserad föreställning om barn och ”vildar”.  Det har inte varit min avsikt. Det är svårt att  försöka förstå förhållanden som är vitt skilda våra egna och jag vill ändå försöka. Kommentera och diskutera gärna med mig!

Marit Olanders

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Logiskt tänkande är inte det enda bästa

  1. Petronella skriver:

    Det verkar ju befängt att man inte skulle kunna ha begreppet verktyg utan skriftspråk, snarare bör man väl säga att begreppet förändras när skriften tillkommer. Vilket i och för sig är väldigt intressant. Men man skulle vilja veta lite mer om skillnaderna, och om det verkligen är själva skriftspråket som gör skillnaden, eller olikheterna i livsform eller något annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s