En text måste ha mottagare

I en av våra läroböcker finns en text av Lars Brink som konstaterar att svenska tioåringar halkar neråt i PIRLS mätning av läsförmåga. En ny PIRLS är på gång förresten, min tioårige son fick göra ett test i våras och min man fick svara på frågor om sina läsvanor och om hur mycket böcker vi har i hemmet.

Anledningen till att Sverige inte längre ligger i absolut världstopp i läsförmåga bland tioåringar menar Lars Brink är att efter kodknäckarfasen lämnas skolbarnens läsande mer eller mindre åt sitt öde.

Jag känner igen mig i det Lars Brink beskriver, både arbetschemana och den enögda synen på skrivande som jag också har uppfattat finns (eller fanns) i skolan. Också de arbetssätt som han föreslår att skolan ska arbeta efter känner jag igen. Jag var journalist i 20 år innan jag började på lärarutbildningen. De tio sista åren var jag redaktör och ansvarig utgivare för en tidskrift. Bland annat läste, redigerade och rubriksatte jag andra skribenters texter. Jag skrev också artiklar själv och eftersom det var en ganska liten medlemstidning hade jag mycket kontakt med läsarna, både via tidningen, och i riktiga livet. Läsarkontakten gav mig styrka när jag skulle göra svåra saker, som kritiska intervjuer. Det var ju inte jag själv som undrade hur i helskotta den där experten kunde säga så korkade saker, det var ju mina läsare. Ibland sa jag det i intervjufrågorna också, ”Å mina läsares vägnar undrar jag varför …?”

I det Brink kallar traditionell skrivundervisning skriver eleven och läraren läser. Läraren slår ner på stavfel och andra små, men lätt-rättade detaljer i texten. Det är ganska fjärran från hur man jobbar med texter på tidningsredaktioner. I stället tänker man ungefär så som Brink beskriver. Man börjar med att granska helheten. Uppnår texten sitt syfte? Hänger den ihop logiskt? Eller finns det tankehopp? Är den uppbyggd på ett sätt som passar syftet med den? Passar stilen för läsarna?

Först när det är klart är det dags att gå in på de mindre delarna, meningsbyggnaden och orden. Brink konstaterar att det är lättare att rätta stavfel. Min uppfattning är att många tror att det är det enda textgranskning går ut på. Man blandar ihop textredigering och korrekturläsning. Korrektur är egentligen bara den allra sista finputsningen av den språkliga finishen. Den gör man när innehåll, disposition och stil är så bra man förmår.

Men hur texten är uppbyggd och om den logiskt hänger ihop blir bara viktigt om den har en mottagare. Är mottagaren bara läraren och hela syftet med textskrivandet är att stava rätt på sje-ljudet så missar man ganska rejält vad skrivande egentligen handlar om – nämligen att förmedla ett budskap till någon eller flera.

Kort sagt: En text måste ha mottagare.

Även om man skriver för sig själv finns det en mottagare. Men när man skriver texter i skolan skriver man rakt ut i rymden. Man skriver knappast ens med läraren som mottagare. Jag har mött åtskilliga vuxna som har haft problem med att tänka sig mottagare för sina texter. Texten som vederbörande visar för mig verkar lite vag. Vem tänkte du på när du skrev? frågar jag.  En helt ny tanke för skribenten.

Lars Brink sätter fingret på en jättemiss från skolans sida. Att använda sig av text, att läsa och skriva, handlar alltid om kommunikation. Det är så oändligt mycket mer än stavfelen och det är så otroligt synd om man hämmas som skrivande människa för att man stavar dåligt.

Jag menar inte att man kan stava hur som helst, för stavfel och syftningsfel stör läsarens koncentration. Men ta itu med helheten – själva budskapet – först. När elevenhar lyckats få fram vad hon eller han vill berätta, då kan man göra den sista finputsningen och ta bort stavfelen. Men först då.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s