Barncentrering och Reggio Emilia

I sin säregna bok Kontinuumbegreppet beskriver Jean Liedloff ett fenomen som hon kallar barncentrering. Det är att som vuxen göra saker för barnet som barnet klarar utmärkt väl själv. Det handlar om att rusa fram och lyfta upp ett barn som har ramlat eller att avgöra när barnet är hungrigt, mätt eller trött. Man brer barnets macka för att det går snabbare och inte blir lika kladdigt och så får barnet inte lära sig att bre själv.

Barncentrering handlar inte om att förneka barns biologiska behov av vuxna. Det handlar inte om att slå dövörat till och inte om gränssättning utan om lyhördhet för barnets behov att reda sig själv, likaväl som dess behov av omsorg av vuxna. Det är inte barncentrering att samsova med sitt barn eller amma på begäran.

Karin Wallin är en av de svenska pionjärerna på Reggio Emilia-filosofi. Nu läser vi hennes bok Pedagogiska kullerbyttor vilket syftar på att Karin Wallin uppmanar oss pedagoger att göra kopernikanska kullerbyttor. Liksom Kopernikus satte solen som den mittpunkt som jorden kretsar runt måste vi sluta med pedagogiken där barnen kretsar runt fröken och i stället låta verksamheten och vårt eget handlande kretsa kring barnen – deras intressen och förmågor.

Karin Wallin har besökt de världsberömda förskolorna i staden Reggio Emilia i norra Italien och där såg hon bland annat ett exempel på hur en av lärarna undvek barncentrering – att göra ett barn mindre än han var. En pojke hade arbetat länge med att göra en motorcyklist i lera. Lerkroppen blev för smal och brast till slut, varpå pojken förstås blir jätteledsen. Karin Wallin berättar hur hon får impulsen att laga motorcyklisten och trösta pojken. Hon lyckades dock hålla tillbaka impulsen och får tillfälle att se hur en icke barncentrerad pedagog löste situationen.

Pedagogen satte sig hos pojken, tog hans känslor på allvar och frågade om det hade hänt en olycka. Hon frågar vidare hur lerfiguren föll ihop och om pojken själv har några tankar om varför det hände. Ett annat barn engagerar sig och förklarar vad det är som inte fungerar i konstruktionen.

Pojken blir sedd och respekterad när han blir ledsen och han får en möjlighet att tillsammans med en vuxen och en kompis att lära sig av situationen. Han blir tagen på allvar och slipper höra ”det var väl inte så farligt!” men får samtidigt behålla sin värdighet och slippa att någon ”duktigare” tar över och visar hur han skulle ha gjort (och indirekt säger att hans eget försök var odugligt).

Genom åren har jag mycket ofta sett vuxna ställa ett- till tvååringar tillbaka på fötterna när de har ramlat. Jag har också sett barn som kan gå men som ramlat omkull ligga kvar och vänta på att någon ska komma och ställa upp dem. Vad gör allt detta lyftande med förskolepersonalens ryggar? Jag vet att förskolepersonal råds att inte bära på barnen för att spara ryggen. Men om vi gör en kullerbytta här och slutar ställa upp barn på fötterna – då kanske det blir utrymme för vissa av oss att bära barn lite mer när det behövs?

Annonser
Det här inlägget postades i se barnet. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Barncentrering och Reggio Emilia

  1. Åse H skriver:

    Tänkvärt.
    Minns hur jag i sju-åttaårsåldern var hemma hos en jämnårig kompis och lekte. Det skulle ätas kvällsmat och morsan i familjen satte sig vid bordets kortända med bröd, smör och pålägg runt sig och frågade vad alla ville ha. Sedan bredde hon mackorna till maken, tre söner och mig.
    Jag gick hem och berättade storögt för min mamma att lekkamraten inte fick bre sina mackor själv.
    Då tänkte jag nog inte på att hans två äldre bröder och pappa inte heller fick göra det, och vad det var som var konstigt med mammans sätt att hantera ”sina pojkar”.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s