Det är inte Vygotskij jag har något emot …

Lev Vygotskij vart en rysk tänkare som levde 1896-1934. Han studerade konst, litteratur och psykologi. Först på 1960-talet började hans arbete upptäckas i Väst och hans tankar har kommit att få stor betydelse inom pedagogiken. Vygotskij var bara 37 år när han dog i tuberkolos, men han hade varit oerhört produktiv och lämnade mycket material efter sig. Hans synsätt ligger till grund för det sociokulturella perspektivet, vilket är det perspektiv hela minj lärarutbildning bygger på.

Jag kan alldeles för lite om Vygotskij för att kunna ge en fullständig bild men en grundtanke är att varje människa utvecklas inom ramarna för sitt kulturella sammanhang. Vilken tid och kultur vi föds in i påverkar på djupet vår sätt att tänka och lära oss. Det hela verkar mycket vettigt och Smidts bok, som jag skrev om i går, handlar först och främt om att förklara Vygotskijs teorier för nybörjare. Vi läser om kulturella redskap, mediering (se nedan), aktivitetsteori (att barnet lär på ett aktivt sätt och inte bara är en passiv mottagare av lärarens ionstruktioner) och så vidare. Vygotskijs storhet ligger , såvitt jag kan bedöma, i hans förmåga att se kultur utifrån och skapa en allmängiltig terminologi.

Tyvärr skymmer Smidts kulturella perspektiv ibland sikten och man får försöka sila bort hennes perspektiv och gissa sig till Vygotskijs. Exemplet med de sydafrikanska och västerländska musikinstrumenten (se gårdagens inlägg) skulle antagligen illustrera att musik finns i bägge kulturer, men att instrmuenten blir olika. Smidt lyckas skruva till det och lägga in värderingar där jag inte är säker på att Vygotskij hade gjort värdering. Smidt skriver vidare: ”I Afrika har man oftast inte hört talas om något sådant som ett särskilt rum med babysäng, skötbord och leksaker. Babyn kanske får sova i en låda eller tillsammans med föräldrarna. Sådana skillnader är kulturella och inte ett tecken på att det ena är bättre än det andra när det gäller barnets lärande och utveckling.” Övertygar hon sig själv om det? Eller ska man se den sista bisatsen som ett förbehåll, att den bvästerlädnska stilen är ”bättre” på andra sätt enligt Smidt, men inte just när det gäller lärande?

Vad Vygoskij hade för inställning till spädbarn vet jag inte alls. Som näst äldst av åtta syskon hade han sett fler spädbarn än många av oss men jag vågar inte spekulera i hur man såg på spädbarn i dåtidens Ryssland.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s