Nä nu …!

Nu ska jag berätta vilken bok jag sitter med. det är Sandra Smidts Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Ingen annan författare ska behöva tro att jag är så här irriterad på dem.

Det påpekas gång på giong att Vygotskijs resonemang är svåra att förstå och att översättare från ryskan tolkar saker olika. Därför är det kanske en neckdel att vi läser en bok som är översatt från engelska eftersom olikheter i tolkning kan bli större om det sker i flera led på flera olika språk. Men det kan jag leva med. Två andra egenheter med boken har jag däremot väldigt svårt för. Det ena är författarens mästrande tilltal. ”Du behöver kanske tänka efter …” eller ”det kanske tar ett tag innan du förstår” står det gång på gång.
Ja det går då inte lättare av att du idiotförklarar mig hela tiden.

Den andra egenheten med boken är att författaren hela tiden talar om kulturens påverkan utan att inse hur hon själv är påverkad av sin kultur. Hon försöker ha exempel från andra kulturer men det blir ändå ganska etnocentrinskt. T ex skriver hon: ”I Sydafrika har människor liksom i de flesta andra länder ett starkt behov av att skapa musik, och i avsaknad av västerländska musikinstrument gjort sina egna instrument av föremål de hittat i naturen.” Hallå, människan som art uppstod i södra Afrika! Att nämna västerländska musikinstrument som en slags universell norm och sydafrikanska instrument som en slags blek efterapning är respektlöst och gissningsvis djupt okunnigt.

Men det som verkligen fick mig att reagera var hennes tredje exempel på utvecklingsnischer. Det handlar om (den förhoppningsvis fiktiva personen) Rita som är gravid och sedna föder sitt barn hemma med en doula. Känn på det här citatet: ”Rita var angeläget om att barnet aldrig skulle vara ledset och tänkte därför ta upp det och mata eller trösta det vid minsta gnäll. Var och en kan föreställa sig hur den här lilla flickans uppväxt blev.”

Ja jag tror den blev alldeles utmärkt. Jag känner många hemmafödda barn med pålästa, engagerade föräldrar och deras uppväxter går hur bra som helst. Men jag tror att du Sandra menade något annat. Jag tror du trots allt sitter fast i en idé om spädbarn som oskrivna pappersark. Jag tror det för att du på sidan 45 skriver ”Strax efter födseln domineras ett spädbarns liv av dess fysiska behov – sömn, mat och värme. När barnen växer och interargerar med andra avlägsnar de sig successivt från de fysiologiska behoven och börjar titta, lyssna och interagera.” Hoho, Sandra, det är väl en 30 år sedan forsknignen om nyföddas kompetens och förmåga att interagera tog fart! Läs på om det och skriv sedna om din bok så blir den lättare att läsa. Och när du ändå är igång, läs Meredith Smalls bok Our babies, ourselves så får du en annan och djupare bild av spädbnarns uppväxt i såväl västerländsk och andra kulturer – och att västerländsk inte nödvändigtvis är ”bäst”. För det verkar du ändå ta för givet.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Nä nu …!

  1. Anna skriver:

    Du borde skicka detta till förläggaren eller få det över satt till ryska och skickat till författaren!

    Jag undrar om inte spädbarn och små barn är den mest missförstådda befolkningsgruppen i vårt land och i hela den västerländska kultursfären och trligen i några till…

  2. varavexaleva skriver:

    Tyvärr dog Vygotskij på 1930-talet så det är svårt att fråga honom …

  3. MariaKB skriver:

    Fy vad äckligt. Det är ändå en lättelse att personen levde för så lång tid sen, men har du frågat kursansvarig varför ni har den boken i pensum? Det är ju hemskt.

  4. varavexaleva skriver:

    Jag är ledsen om jag är otydlig. Det är inte Vygotsky jag är arg på utan hans nutida uttolkare.

  5. Katarina skriver:

    Låter bedrövligt:(

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s