Tom

Jag är i ingenmansland. Tentaläsandet ruckar min självuppfattning. Jag vet inte vad jag vet. Läser gamla texter jag har skrivit och imponeras av hur bra de är, så genomtänkta, välformulerade, säkra och trygga. Det är borta nu. Jag vet inte längre vad jag vet.

Det ska nog bli en tenta av det så småningom, jag tvivlar inte på det i skrivande stund. Men just nu är jag på resa, rälsen rusar förbi under mina fötter och landskapet blir till ett brunt sudd.

Det märks att jag är inne i en process. Jag vet att jag kommer fram. Jag längtar dit men resan måste få ha sin gång.

Det finns ingen väg tillbaka.

Annonser
Det här inlägget postades i lärarutbildningen, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s