Kunskap och amning

En hel del av det som står i Bernt Gustavssons skrift Vad är kunskap? belyser amningens historia. De kursiverade avsnitten är hämtade ut Gustavssons text. Underlag till inlägget är också artikeln Amning de senaste 100 åren av Elisabet Helsing, publicerad i Amningsnytt 3/09.

Det började med att amningen i princip fungerade för de flesta kvinnor. Fanns det ingen mamma så fanns det i regel en adoptivmamma som ammade barnet. Människan är ett däggdjur som lär in saker, på bekostnad av vad vi får medfött. Kanske beror detta förhållande på att hjärnan är så omogen på det nyfödda barnet. Före industrialismen och upplysningen var amningen kanske något som de flesta lärde in som små utan att tänka närmare på det, och som fungerade. En del blev säkert extra bra på att hjälpa nyblivna mammor med amningen och hade då både teoretisk och praktisk kunskap och mänsklig klokhet i amning. Och så fanns det kanske också i förindustriell tid idéer om att kasta råmjölk och ge konstiga saker tidigt i livet som inte främjade hälsa och utveckling. På en del håll ammades barn bara mycket lite, med mycket hög spädbarnsdödlighet som följd.

Sen kom upplysningen, skolmedicinen, ersättningen, nappflaskan och sjukhusförlossningarna. När viss kunskap räknas som normgivande innebär det att annan kunskap marginaliseras, nedvärderas eller inte räknas som kunskap.

Den nya manliga kunskapen tog plats som normgivande i stället för kvinnors nedärvda kunskap. Denna förlöjligades, förbjöds, gjordes farlig, skambelades, tystades ner. Här är några exempel :

”man måste vara bestämd med att man från Början rättar sig efter Uret med hänsyn till de tider Barnet läggs vid bröstet..”

 Och om man gav barnet mer mjölk om inte den föregående mjölken var helt smält: ”… många gånger blir verkan ännu värre. Matsmältningen kommer helt i oordning, och Farliga matsmältningsstörningar kan bli följden …”

”man får på inget vis ta upp barnet bara för att gå fram och tillbaka på golvet med det på armen”

Tyst kunskap kan också innebära att den är tystad i betydelsen nedtystad. – – – Mönstret för att trycka ned kunskap kan vara mycket sofistikerat och kan även införlivas i enskilda människors medvetanden.

Det var det, menar jag, som hände med amningen. Att barn behövde få bröstet på sina egna signaler och att det inte var onormalt eller farligt att ge barnet bröstet i tid och otid försvann ur folks medvetanden. I stället för den djupa, folkliga kunskap som tidigare hade funnits t ex i det svenska bondesamhället, kom en så kallad teknisk rationalitet, mat på var fjärde timme, alla svenska spädbarn på en gång: Kl 06, 10., 14, 18 och 22. Tekniskt må det ha varit. Men det var inte rationellt och inte vetenskapligt. Det fanns ingen som helst vetenskaplig grund för de råden och de ledde till en katastrofal tillbakagång för amningsförekomsten. Kunskap skiljer sig från gissningar, opinioner och antaganden. Hörsägen och information är en sak som strikt måste skiljas från kunskap.

I början av 1970-talet var det bara kring 6 procent av alla svenska kvinnor som fortfarande ammade vid barnens sexmånadersdag. På liknande sätt såg det ut i Norge. Då hörde Elisabet Helsing av en kompis att hon fick mjölken tillbaka efter att den hade sinat. Hon hörde att vården talade med kluven tunga när de sa att amning var bäst men om den inte fungerade så kunde man alltid ge flaska. Och hon förstod att saker och ting behövde förändras.

Själva tvivlet eller problemet blir upphovet till att söka kunskap.

Elisabet Helsing grundade norska Ammehjelpen och var en pionjär. Hon skrev en broschyr som handlade om hur man gjorde, Hur du ammar ditt barn” och fick, med Gro Harlem Brundtlands hjälp, den utgiven av norska hälsoministeriet. Redan i titeln nämns vad det är frågan om : Praktisk kunskap HUR man gör.

Gustafsson: Under 1980-talet kom behovet av en reflektion över den praktiska kunskapens natur att gå vidare. Det görs utifrån en kritik av den s k ”tekniska rationaliteten” , vilket innebär att söka de effektiva medlen för att nå ett givet mål. Detta mål har, framför allt i industriell användning av tillgänglig kunskap, bestått av enklare former av problemlösning.

Så var det med sjukhusförlossning, matvägning före och efter amningsmål var fjärde timme och därefter tillmatning medelst nappflaska det stipulerade antal gram av de hopkok som industri och läkarkår benämnde vetenskapliga. Att barnets sugteknik kunde störas av att nappflaskan krävde en annan sugteknik var det ingen som brydde sig om att ta reda på. Inte heller hur samspelet mellan barnets diande och tillgången på bröstmjölk fungerade. Att det var efterfrågan som styrde tillgången och att efterfrågan snabbt gick ner om barnet inte fick komma till bröstet när det behövde.

Läkarna såg vad som hände men förstod inte hur det hade gått till. Det gissades på att kvinnors förvärvsarbete stod i vägen (trots att det var hemmafruarna som ammade allra minst), att kvinnor var generade för att amma i andras närvaro, att amning inte var något för frigjorda kvinnor och tja liksom, amningssvikt hade blivit vanligt helt enkelt.

Lösningen kom från de frigjorda kvinnorna. Norge blev det första land att vända trenden och få amningsförekomsten att öka, när kvinnorna fick ta del av information om HUR de skulle gå tillväga, via broschyren Hur du ammar ditt barn och stödföreningen Ammehjelpen. Elisabet Helsing, som tog initiativet till bägge, var aktiv nyfeminist.

Fortfarande finns ett stort behov av kvinna till kvinna-.stöd i amning.

Medvetande och kropp ses här som intimt förbundna med varandra. Den stora skillnaden mellan kunskap och icke-kunskap går alltså inte mellan att använda själen, medvetandet, och att använda kroppen. Den går i stället mellan det man gör av enbart vana och rutin, och det man ständigt är beredd att förbättra och modifiera genom att reflektera och lära nytt.

Under 1970-talet började barnmorskor i Sverige att forska om amning. Ann-Marie Widström var den första som beskrev hur ett nyförlöst barn av egen kraft kan ta sig fram till mammans bröstvårta och börja suga. Hon har berättat att barnmorskorna intresserade sig för andra forskningsområden än läkarna.

[Det är] svårt att avläsa något klart och entydigt i den utveckling som sker för den är motsägelsefull. Det sker en teoretisering av kunskapen på ett plan, men samtidigt finns starka tendenser att närma vetenskap och praktiska verksamheter till varandra.

Nu finns kunskapen om amning, men den har fortfarande svårt att nå ut. I media pratas mer om amningspress än om flaskpress, fast mycket tyder på att flaskpressen är betydligt större. Kanske är det största problemet att amning är något som rör kvinnors kroppar, och att det av gammal vana prioriteras ner. Kanske är det största problemet att amning inte är omedelbart lönsamt, medan barnmatsföretagen har mycket att tjäna på att kvinnor inte ammar.

Förmågan att skilja mellan saklig upplysning och reklam, vad som kan vara trovärdigt och vad som är uttryck för en parts intresse sätts ständigt på prov.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Kunskap och amning

  1. zandrama skriver:

    Mitt i prick, som vanligt.

  2. Ping: Amningsfrågor berör « zandrama

  3. Madeleine skriver:

    Så sant det du skriver! Jättebra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s